För bättre livskvalité

Problemområden

Legitimerad psykoterapeut med inriktning KBT.

Till mig kan du komma för vägledning vid problematiska livssituationer, stress, ångest, depression, relationsproblem, kris eller behandling av annan psykisk ohälsa. Jag tar emot vuxna, ungdomar och par i terapi.

Läs mer

KBT

Kognitiv beteendeterapi är en strukturerad och tidsbegränsad terapiform. Man fokuserar på att arbeta med tankar, känslor och beteendemönster. Utmärkande för en behandling är att den syftar till att förändra beteenden och fokuserar på situationen här och nu.

Läs mer

OM Mig

Jag är legitimerad psykoterapeut med inriktning KBT (Kognitiv Beteendeterapi). Mitt grundyrke är socionom. 

Läs mer

Boka

KBT

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en strukturerad och tidsbegränsad terapiform som grundar sig på forskning och beprövad erfarenhet. Namnet kommer sig av att terapiformens teorier och metoder kommer från två olika forskningstraditioner, kognitions- och inlärningspsykologin. Vi fokuserar på här och nu och framåt, men den personliga historien har givetvis betydelse för hur beteenden uppkommit. I terapin arbetar vi med tankar, känslor och beteendemönster. Utmärkande för en behandling är att den syftar till att förändra beteenden och fokuserar på situationen här och nu. Om det är svårt att få till en förändring behöver man ibland prata mer om vad man har upplevt tidigare i livet, sårbarheter, eventuella funktionsnedsättningar, svårigheter, arv med mera.

Detta för att få en förståelse för situationen och kunna arbeta med en förändring av ogynnsamma beteenden. Samtalen bygger på ett aktivt samarbete mellan terapeut och klient. Målet är att utveckla ett mer funktionellt beteende som bidrar till att ditt vardagsliv fungerar bättre. 

KBT som terapeutisk metod har visat sig vara användbart för en mängd olika typer av problem. Den innehåller tekniker som hjälper klienter till att genomföra förändringar och nå mål inom en ganska kort tidsram. En av de vanligaste teknikerna innefattat att du får hemläxor. Dessa kommer vi gemensamt fram till och innefattar till exempel att utmana sig för situationer du undviker eller är rädd för, avslappningsövningar med mera.

 

En behandling börjar med att du kommer på ett eller flera kartläggnings/bedömningssamtal där du får berätta om dina problem, din bakgrund samt vad du skulle vilja få ut av behandlingen.
Ofta används självskattningsformulär för att undersöka vilka symtom du har. Ibland räcker det med ett bedömningssamtal och ibland behövs flera.
I bedömningsfasen görs en så kallad beteendeanalys och fallkonceptualisering där man undersöker din anamnes, grundantaganden, livsregler, negativa automatiska tankar samt underskotts- och överskottsbeteenden.

Vi gör till exempel situationsanalyser för att förstå dina mönster. Därefter påbörjas behandlingen som handlar om att med hjälp av evidensbaserade metoder försöka uppnå dina mål samt minska den psykiska ohälsan.
Målet är bland annat att få en bättre livskvalitet än du hade när vi träffades första gången. Att sätta upp mål är värdefullt eftersom man då har en röd tråd genom hela behandlingen. Självklart dyker det ibland upp nya problem på vägen.

I KBT deltar du aktivt i din egen behandling. I samråd kommer vi fram till lämplig hemuppgift/aktivitet som du arbetar med hemma mellan sessionerna. Aktiviteten kan bestå av kartläggningar, experiment och övningar med nya beteenden som man gör själv eller tillsammans med sin behandlare. Hemuppgiften eller utmaningen är till för att förlänga sessionen och få till en förändring där det känns relevant i ditt liv.
En samtalsbehandling kan pågå allt från ett par samtal till en terapi som pågår i flera år beroende på problemområde, behandlingsinriktning och önskemål.

Forskning har visat att KBT hjälper många människor med olika problematik, men det hjälper inte alla. Det finns det alltid klienter som inte får så goda resultat som de önskar av sin behandling. Om man går i KBT och du inte upplever någon förbättring så kan det vara bra att pröva någon annan metod, eller helt byta till någon annan form av terapi. Det är därför viktigt att vi stämmer av regelbundet hur det känns.

IBCT är en vetenskapligt utprövad metod för par som utformats av den kliniska psykologen och professorn Andrew Christensen som är verksam på University of California i USA. Parterapin inleds med en utforskande del där terapeuten tillsammans med parterna går igenom problem- och konfliktområden men också parets gemensamma styrkor och historia. Först träffar terapeuten paret tillsammans en gång, därefter var och en individuellt och slutligen presenterar terapeuten hur hon eller han ser på det som kommit fram under samtalen samt ger paret en idé om hur de kan bli hjälpta.

I behandlingen som sedan följer kan till exempel ingå att ersätta negativa beteendemönster med positiv interaktion, att kunna hitta tillbaka till det som paret uppskattade med varandra, att ge uttryck för sina känslor och behov, att lyssna på varandra, att ge och ta emot kritik och uppskattning samt att träna problem- och konfliktlösning.

Problemområden

Vad är stress?
Stress och belastningar (både fysisk och psykisk) är något vi mår bra av förutsatt att vi kommer ihåg att gå i depå mellan varven, ladda batterierna och prioritera rätt saker.
Emellertid har ordet stress alltmer kommit att beteckna något negativt. Det har blivit ett diffust samlingsnamn på flera olika fysiska och psykiska fenomen, oftast med negativ innebörd. När man hamnar i en negativ stresspiral så har man för tillfället tappat förmågan att stanna upp, få perspektiv på saker, motorn rusar och till slut börjar den hosta och gnissla.

Utmattning
inte längre blir av eller inte fungerar, då dröjer det inte länge förrän depåerna är tömda och den sista kraften sinar. Orsaken är oftast att det som stressar en har tagit överhanden i ens liv på bekostnad av återhämtning. Den utmattade börjar glömma saker, orkar inte koncentrera sig, blir lättirriterad och kan känna sig ömsom aggressiv och ömsom gråtfärdig inför minsta motgång. Sömnen blir dålig, olika kroppsliga symtom tilltar, man blir allergisk mot krav, osv, osv.

  • Behandling
  • Kartläggning av beteenden i vardagen.
  • Träna på att prioritera och fokusera på ett annat sätt.
  • Fysisk träning och avspänning
  • Hitta referensramar för vad är rimligt att hinna/orka över tid
  • Inlärning av verktyg för långsiktig och offensiv stresstålighet

Störd sömn leder lätt till en ond cirkel av trötthet, stress och oro så att man till slut varken vet ut eller in.

Sömnproblem kan se ut på lite olika vis:

  • Svårt för att somna
  • Vaknar på natten eller väldigt tidigt och kan inte somna om
  • Dålig sömnkvalitet, vaknar utan att känna sig utsövd

Behandling
Vi måste först kartlägga vilken typ av sömnstörning Du lider av och vilka utlösande och förvärrande faktorer som ligger bakom. Sedan utarbetar Din terapeut och Du tillsammans en konkret väg för steg för steg förbättra Din sömn med de mycket effektiva sömn-verktyg KBT har utvecklat under intensiv forskning de senaste åren.
Ibland föreligger en problematik som kräver kort tids läkemedelsbehandling för att komma till den nivå där patienten blir tillgänglig för KBT. 

Ångest är rädsla eller oro som känns i kroppen. Det är obehagligt men inte farligt att ha ångest. Det finns olika sätt att hantera ångest, och saker du kan göra själv för att må bättre. Det finns även behandling som hjälper. Den största risken med att leva med ångest en längre tid är att du börjar undvika situationer och platser som riskerar att ge eller öka din ångest. När du börjar undvika sådant som du tror kan ge dig ångest, hindras du från att leva det liv du egentligen vill. Det gör att ångesten förvärras och tar mer plats i din tillvaro.

Vad är Panikångest?
Panikångest är kraftigt stresspåslag som kommer i attacker. Upplevs ofta som om den kommer som en blixt från en klar himmel, men forskning har visat att alla panikattacker föregås av några timmars tilltagande anspänning, oro eller annat som stressar en, tills man plötsligt når en tröskel varefter stressen skenar okontrollerbart. Stresspåslaget i själva attacken når sitt maximum inom 10 minuter varefter det klingar av igen under 30-90 minuter.
Panikattacken består av starka psykofysiologiska reaktioner som är mycket obehagliga. Det kan kännas som om man ska dö eller bli tokig, som om något allvarligt håller på att hända i kroppen eller hjärnan.
När man har upplevt panikångest så vill man sannerligen inte uppleva det igen – det är väldigt obehagligt! Självklart gör man allt man kan för att slippa vara med om det igen, vilket dessvärre ofta innebär att man börjar undvika situationer som förknippas med risk att utlösa en ny attack eller platser där det vore extra obehagligt att få en attack på. Mer och mer undviks och livet kan bli väldigt begränsat.

Om detta undvikande tar överhanden och man stannar hemma för att skydda sig har man utvecklat Agorafobi, en komplikation till panikångest som inte alltid uppstår. I mild form kan det yttra sig så att man undviker platser som man inte lätt kan ta sig ifrån eller man ser till att boka plats längst ut/nära utgång, åker bara buss när det är lite folk osv, osv.

Det paradoxala är att undvikanden och “säkerhetsbeteenden” håller liv i rädslan för nya panikattacker och förvärrar den, men det är inte lätt att själv genomskåda detta och göra något åt det. Även om man teoretiskt förstår hur det här fungerar behöver de allra flesta hjälp för att i praktiken komma till rätta med problemen. KBT har i flera vetenskapliga studier visat sig vara bästa behandlingen mot paniksyndrom.

Vanliga kroppsliga symtom

  • hjärtklappning
  • tryck över bröstet
  • känsla av att inte få luft
  • klump i halsen
  • yrsel
  • stickningar i armar/ben
  • tunnelseende
  • illamående

Behandling
Behandlingen är mycket konkret och innebär att man identifierar och ifrågasätter skrämmande tankar och gradvis – ibland tillsammans med terapeuten – utsätter sig för de situationer som är obehagliga. Prognosen är god och 85% blir väsentligt förbättrade eller helt fria från sina panikproblem vid behandling.

Vad är social fobi?
Vi kan alla känna oss osäkra inför människor vi inte känner så väl, särskilt inför grupper av människor vars uppmärksamhet man tilldrar sig. När man har en social fobi blir dessa osäkerhetskänslor väldigt starka, ibland så intensiva att man bara vill försvinna därifrån. Det som för andra kan upplevas som trevligt umgänge eller uppmuntrande uppmärksamhet blir en plåga för den som har social fobi. Det behöver inte vara så dramatiskt som att gå upp på scenen, utan det kan handla om många olika situationer där det finns människor, exempelvis att gå på fest, träffa nya människor, yttra sig på möten, gå på kurs, redovisa ett projekt, osv. Om sociofobikern ändå måste utsätta sig för sociala situationer är det vanligt att man gör allt för att dölja nervositeten genom att utföra “säkerhetsbetenden” vilket gör att man väldigt kortsiktigt blir lugnad.

Vanliga kroppsliga symtom

  • skakningar
  • rodnad
  • hjärtklappning
  • svettningar


Behandling av social fobi

  • Vi kartlägger situationer och tillfällen där obehaget uppstår och vilka säkerhetsbeteenden som används för att dölja rädslan & de fysiska reaktionerna
  • Genomgång av ångestmekanismer. För att kunna lösa problemet måste Du förstå hur den egna zrädslan fungerar
  • Träna stegvis att kliva utanför komfortzonen och fokusera på rätt saker

Vad är hälsoångest/hypokondri?
De flesta människor har till och från tankar om sjukdom eller någon obehaglig kroppslig förnimmelse som triggar igång tankar om att det kan vara något allvarligt fel.
Om du har hälsoångest så är detta en ofta återkommande process av oro – kroppsliga symtom – tolkningar – oro – osv… Man känner sig misstrodd av läkarna för de hittar inget som fullt ut förklarar besvären…. alltså är det inget…???? Symtomen (som man faktiskt känner – de är INTE inbillade) finns kvar och tron eller övertygelsen kvarstår att det kan vara något allvarligt fel. Kanske nästa läkare hittar det? Många med hälsoångest är stamkunder hos flera olika läkare.

Vetenskapliga studier har visat att de flesta läkare är förvånansvärt dåliga på att förklara för sina patienter hur det här fungerar. Ibland kan läkaren t.o.m. förvärra situationen genom att själv bli lite orolig över vad symtomen kan bero på och av rädsla för att missa någon skum sjukdom sätter läkaren igång utredningar, remitterar till specialistkolleger osv.

Detta brukar göra hypokondrikern övertygad om att en allvarlig sjukdom faktiskt föreligger och oron blir ännu intensivare. Tills besked kommer från alla de nya undersökningarna att inget sjukligt fel har upptäckts…… och då vidtar en ny omgång förvirring och besvikelse över att ingen tycks ta ens besvär på allvar….

Behandling

  • Kartläggning av hur Din oro ser ut och vad Du gör för att kontrollera den.
  • Vilka är Dina fysiska symtom? Är Du rädd för att lida av en viss specifik sjukdom?
  • Utbildning för att Du ska få en förståelse för hur “den onda cirkeln” ser ut.
  • Utveckla tankemässiga och beteendemässiga verktyg för hantering av triggers om “sjukdom”.

Vad är Posttraumatisk stressyndrom/PTSD?
Om man har upplevt starkt obehagliga händelser som utlöst en mycket kraftig rädsla eller kränkning kan det i sällsynta fall leda till PTSD. Ibland kan symtom komma efter en tid och i situationer som man inte självklart kopplar ihop med det traumatiska. Det kan vara att man reagerar överdrivet aggressivt, blir rädd, orolig eller ledsen utan att riktigt förstå varför, sömnproblem, m.m. Man kanske känner sig tvungen att undvika situationer som triggar igång känslorna eller påminner om traumat, och därigenom kan livsutrymmet krympa och man får svårt att fungera i vardagen.

Behandling av PTSD
Tillsammans med terapeuten går man gradvis igenom traumatiska minnen, obehagliga tankar och tolkningar som är kopplade till traumat.
Vi tydliggör hur den svåra händelsen påverkar det dagliga livet och kartlägger undvikande av situationer som triggar igång tankar och känslor (platser, personer, ljud, aktiviteter och annat som påminner om traumat).

Därefter sätter vi igång ett speciellt mentalt träningsprogram och beteendeförändringar som steg för steg minskar obehaget och rädslan samtidigt som patienten återerövrar ett normalt liv

Vad är Tvångssyndrom/OCD?
Tvångssyndrom består vanligtvis av tvångstankar och tvångshandlingar.
Tvångstankar medför stark obehag/ångest som man försöker hantera genom att utföra tvångshandlingar (ritualer)

Ett behov av att det ska “kännas rätt” och man gör vissa saker om och om igen tills det känns rätt.
Ofta tankar som “tänk om…” t ex. “tänk om jag har smittat någon” eller “…blivit smittad”, vilket kan resultera i timmar av tvättande och kvalfyllda ältande tankar.

Behandling
Beteende analys för att förstå funktionen av “tvånget”. Upprättande av en hierarki över ångestskapande situationer och tankar som är kopplade till dem

Träna stegvis på att utsätta sig för det som skapar obehag utan att göra något för att lindra/neutralisera.
Att få kunskap om tvång och vad som håller det vid liv men framför allt ett nytt sätt att hantera obehaget för att få mer frihet och en mer flexibel vardag.

Depression delas in i tre nivåer:

Lindrig depression – du känner dig nedstämd, saknar intresse för det som du annars tycker om, har mindre energi eller känner dig tröttare än vanligt, men du kan fortfarande arbeta och umgås med vänner

Medelsvår depression – du mår så dåligt att det blir svårt att arbeta och umgås med familj och vänner

Svår depression – depressionen påverkar dig så mycket att du har svårt att till exempel äta och dricka, kanske får du även tankar om att inte vilja leva.

Vad är skillnaden mellan normal nedstämdhet och depression? Vid depression är besvären så kraftiga att de orsakar svårigheter att fungera i vardagen. Sorgsenhet och en förlorad förmåga att känna glädje för något är vanliga symtom. Livet känns tomt, meningslöst och hopplöst, som om man har en mörk filt över sig i allt man gör. Ingenting känns längre intressant. Det är vanligt att man känner sig ledsen och likgiltig. Störd sömn, energilöshet och förändrad aptit är andra vanliga symtom. Deprimerade personer hamnar ofta i negativa tankar och grubblerier, ruminerar. När självförtroendet sjunker och man inte längre fungerar som vanligt är det lätt att dra sig undan socialt och isolera sig. Kanske orkar man inte längre bry sig om andra och inte heller om sig själv. Vanligt är också en upplevelse av att det går trögare att tänka och tala. Man kan ha svårt att fokusera och tappar då lätt tråden.

Människor med depression kan få negativa tankar om sig själva, omgivningen och framtiden. Dessa tankar gör att personen ofta slutar aktivera sig och kommer därmed inte i kontakt med sina positiva förstärkningar det vill säga det positiva i livet som enligt studier gör människor lyckliga såsom relationer, arbete/studier, motion, fritidsintressen med mera. Personen får ett underskott av aktivitet och ett överskott av negativa tankar och känslor. Ibland kan depressionen starta med att personen tappar en viktig tårtbit i livet såsom en separation från en viktig relation. Sedan kan den förlusten smitta av sig på andra områden i livet så att personen tappar tårtbit efter tårtbit. Studier har visat att beteendeaktivering är effektivt vid depression. Personen får lära sig att det finns ett starkt samband mellan vad den gör och hur den mår. En person som har många lustfyllda aktiviteter samt aktiviteter där den känner sig kompetent i sitt veckoschema brukar även ha mindre depressionssymtom. En depression kan såklart komma av andra anledningar än att den har förlorat en viktig tårtbit i livet. Det finns årstidsbundna depressioner med mera. Det handlar om en kombination av arv och miljö där vissa personer har en ökad sårbarhet för depre

I vissa fall kan personen behöva antidepressiv medicin i kombination med psykologisk behandling/psykoterapi. Detta brukar rekommenderas när personen inte har mild och måttlig depression utan snarare en medelsvår eller svår depression. Detta undersöks både kliniskt och även med hjälp av självskattningsformulär. Ibland kan depressionen vara sekundär och orsakas av alkoholproblem eller social ångest. Då jobbar man ibland med problemen parallellt beroende på vilket problem som orsakar mest skada i stunden. Man får bedöma detta och göra en så kallad problemhierarki.
Vissa personer gynnas av en mera existentiell terapi där man fokuserar mera på mål och mening med livet. Många människor lever på "autopilot" och har inte frågat sig själva vart de vill och vilka de vill vara. Utan att ha ställt sig dessa frågor är det svårt att få livet man vill ha. Man kanske jobbar med något som man inte trivs med eller man har en relation som inte känns bra. Det har blivit som gamla vanemässiga beteenden. Personen kanske vill förändra men vågar inte gå utanför "comfort zone". I dessa fall kan det vara bra att jobba med dessa frågor och se vilka hinder som finns för att göra förändringar. Man kanske lever ett liv fullt av måsten och borden och för lite vill.

För en person som mår bra kommer beteendena inifrån och ut. Den har lust att göra saker. En person som är deprimerad får tänka att beteendena kommer utifrån och in. Den får göra sånt som brukar få den att må bra tills den tar sig ut ur depressionen. Beteenden verkar som en naturlig antidepressiv medicin eftersom dessa beteenden leder till förändringar i hjärnan precis som antidepressiv medicin gör. För en deprimerad person är det bra att tänka att den ska försöka "jaga" sina plus i livet varje dag fast personen har många negativa tankar och känslor som vill få den att fortsätta isolera sig, inte träna etc

Vad menas med ätstörningar?
Förenklat kan man säga att det är en överdriven upptagenhet kring mat och den egna kroppsvikten.
Om man strävar efter en orealistisk bild och saknar acceptans för hur den egna kroppen faktiskt ser ut, så kan man hamnar i en ond cirkel av upplevda misslyckanden.
Maten blir det sista halmstrået att ta till för att hantera allt jobbigt i ens liv. Vissa frossar och hetsäter, varefter ångesten och självföraktet strax blir än värre. Andra använder självsvält som ett sätt att få en känsla av kontroll eller ångestlindring.

Olika identifierade typer av ätstörningar:

  • Anorexi
  • Bulimi
  • Hetsätning
  • Överätning

Behandling
Kartläggning över ätandet och vad som håller “ätstörningen” vid liv.
Konkret träning för att normalisera mat och ätande.
Hitta en acceptans för kroppen och omstrukturera den syn man har på sig själv.
Ändra på förhållningssättet kring problemlösning.
Träning av impulskontroll. Stegvis träna på nya färdigheter att hantera sådant som är svårt i stunden.

De allra flesta hamnar någon gång i en kris. Krisen kan komma plötsligt eller på grund av något som har pågått under en längre tid. En kris går alltid över, även om det kan ta tid. Ibland kan du behöva stöd eller hjälp att bearbeta dina upplevelser. För många är det viktigt att sätta ord på det som har hänt och de känslor som det har inneburit.

En kris är en ofta stark reaktion på en förlust eller en förändring i livet. Det är en vanlig reaktion på en svår situation. Trots det kan en kris vara så svår att du behöver stöd för att börja må bättre igen. Man kan hamna i kris av många orsaker: en olycka, sjukdom, hälsoproblem, ett brott, arbetslöshet, bli lämnad, sorg, ekonomiska problem, ensamhet, problem i relationer, på jobbet, i skolan. Annat som kan leda till en kris kan vara att du stöter på stora personliga motgångar. Du kanske under en längre tid har påverkats av saker som du inte kunnat styra över.

En kris kan även utlösas av andra händelser i livet, som att till exempel bli förälder, flytta eller byta jobb. Sådant som du egentligen velat, men som innebär en omställning. Det kallas förändringskriser och gäller alla typer av förändringar som ställer nya krav på dig.
Ibland kommer krisen i samband med att du fyller år, och brukar då kallas för ålderskris. Eller så hamnar du i kris efter en skilsmässa, när barnen flyttar hemifrån eller när du går i pension. Krisen kommer som en reaktion på att man har förlorat sin vanliga roll eller funktion i livet, och att man har svårt att ställa om sig till den nya situationen.

En kris kan leda till att du upplever att du har tappat din identitet, och måste börja om från början. Det kan kännas som att du har gått vilse, eller att du har förlorat makten över ditt liv. Erfarenheter och upplevelser som du har haft tidigare i livet har betydelse för hur du upplever och hanterar svårigheter. Alla hanterar en kris på sitt eget sätt.

Ofta är det skönt när din omgivning bekräftar det du känner. Då blir det lättare att berätta och prata om det du upplever. Det kan ibland kännas tvärtom, att din oro förstärks av att andra också är oroliga. Det är ofta är det viktigt att sätta ord på det som har hänt och de känslor man bär på. Det kan kännas smärtsamt att berätta, men efteråt kan du känna dig lättad.

Att få prata om det som har hänt flera gånger kan göra att det blir lättare att leva med.

OM Mig

Jag är legitimerad psykoterapeut med inriktning KBT (Kognitiv Beteendeterapi). Mitt grundyrke är socionom. Min drivkraft är att hjälpa människor att hitta sin livsriktning för att må bättre och känna hopp om framtiden. Jag har en tro på att människan kan förändra oönskade beteenden med målet att få en förbättrad livskvalitet. Jag ser terapin som ett samarbetsprojekt mellan terapeut och klient.

Tillit och trygghet i relationen är grunden för att man ska våga göra förändringar och nå sina känslor. Du är expert på dina tankar och känslor. Jag kan bidra med kunskap och erfarenhet.

Jag har mångårig erfarenhet av arbete inom följande problemområden: Stress, utmattningssyndrom, ångest, depression, relationsproblem, ensamhet, självkänsla, sorg och kriser. Jag har även erfarenhet av att arbeta med trauman, ätstörningar.

Jag har tidigare arbetat på vårdcentral, ätstörningsklinik, ungdomsmottagning, inom öppenvårdspsykiatrin samt inom socialtjänsten.

Välkommen till ett första samtal.

Varmt välkommen till ett första samtal på mottagningen eller online. 

KONTAKT

Charlotta
Charlotta Axelqvist
Telefon
073 572 50 24

Mottagning

Adress
Sankt Paulsgatan 33 A, 118 48 Stockholm
menuchevron-down